Sidor

torsdag 28 november 2019

Survivor Series 2019 recension


YES! YES! YES!


Uppbyggnaden inför Survivor Series 2019, då även NXT fick vara med, var något utav de bästa uppbyggnaderna för en show jag än så länge sett sedan jag började kolla på wrestling. Det hela började med att NXT besökte (våldgästade) SmackDown och utmanade wrestlare från höger till vänster. Efter det höll det på så att dem besökte varandras shower fram till PPV:n och bjudit på bra Wrestling och det i princip har varit en krigisk stämning a’la gängkrig mellan både SmackDown, Raw och NXT. Så när väl Survivor Series i Allstate Arena, Rosemont, Illinois skulle börja så förstod man att detta skulle bli något bra.

Det hela började under pre-showen med en 20-manna tag-team-match bestående utav Dolph Ziggler och Robert Roode, The OC (Karl Anderson och Luke Gallows), The Revival (Scott Dawson och Dash Wilder), The Forgotten sons (Wesley Blake och Steve Cutler), The Street Profits (Montez Ford och Angelo Dawkins), Zack Ryder och Curt Hawkins, Breezango (Tyler Breeze och Fandango), Lucha House Party (Lince Dorado och Gran Metalik), Imperium (Marcel Barthel och Fabian Aichner) och Heavy Machinery (Tucker och Otis). Som vanligt när det är så här många wrestlare i ringen så tycker jag att det börjar bli mycket rörigt. Vill minnas att Dolph var nära att åka ut tidigt men höll sig kvar och Montez Ford hängde också sig kvar vid repen ett tag. Minns också att Otis fick ett läge att göra the Caterpillar men att den avbröts och att han sedan blev utkastad. I slutet var det Street Profits mot Dolph och Robert vilket var laget som drog längsta strået. Roode och Ziggler vann välförtjänt denna match. Vampyren med sin Dolph-skylt i publiken blev mycket nöjd.

Nästa match till rakning blev mellan Lio Rush, Akira Tozawa och Kalisto. Det jag minns från denna match var att Lio Rush gjorde några hopp-attacker från repen och fick väldigt ont samt att Akira och Kalisto wrestlades mest mot varandra och bjöd på en trevlig kamp. Lio vann ändå till slut fast han var minst aktiv i matchen.

När ångan väl lagt sig så är det dags för respektive shows tag-teams-mästare att möta varandra. The Viking Raiders (Erik och Ivar), The New day (Big-E och Kofi Kingston) och The undisputed era (Bobby Fish och Kyle O´ Reilly) bjöd på riktigt bra wrestling. Det verkade som Undisputed började bäst men senare blev det New Days stund att skina. Erik och Ivar höll en jämn nivå i hela matchen och dem stora grabbarna visade med både vighet och finess att dem var värdiga vinnare. Jag har mest roligt åt när Big-E försöker dra igång New Day Rocks samt när Erik försöker se grym ut men misslyckas fatalt då det allt som oftast ser ut som han ska klämma en skit.

Vidare så var det då dags för kvinnornas Team NXT vs. Team SmackDown vs. Team Raw där TEAM NXT ganska snabbt drabbades utav två skador på Io Shirai och Candice LeRae. Detta innan Nikki Cross för Team SmackDown och Sarah Logan från Team Raw hade fått skina en stund med bra wrestling. Nikki blev dock uträknad strax efter det. Team Raw började inbördes bråka mellan Asuka och Charlotte Flair strax efter att Kairi Sane åkt ut. Bråket mynnade ut i att Asuka spottade grön sörja i ansiktet på Charlotte som strax efter det åkte ut. (Misstänker att en kommande fejd är på gång). Team NXT led ingen nöd av skadorna då Bianca Belair eliminerade några wreslare på rad. När det sedan mot slutet såg ut att bara bli Rhea Ripley och Sasha Banks så kom det skadade NXT:arna in igen. Rhea besegrade Banks och ytterligare poäng till NXT. Hade rätt kul åt när Carmella försökte att eliminera två liggande wrestlare tre gånger utan att lyckas.

NXT började här koppla greppet och det skulle visa sig fortsätta. När det blev dags för matchen mellan Shinsuke Nakamura, AJ Syles och Roderick Strong. Den här matchen var väl halvspännande men jag tyckte den ganska snabbt dominerades utav AJ och Roderick. Shinsuke hade några chanser med och det särskilt i början då han hade momentet men det gick inte riktigt. När det såg ut som att AJ skulle slå in nåda stöten på Shinsuke för att vinna så smög Roderick upp och snodde konfekten och vann. Det var en underhållande match med stundtals bra wrestling. Tror jag börjar gilla AJ:s nonchalanta wrestlingstil.

Adam Cole mot Pete Dunne om NXT-Championship-bältet blev en match där jag verkligen hoppades att den tortyr-älskande Pete Dunne skulle gå vinnandes ur det hela. Adam Cole var dessutom rejält sargad efter War Games från dagen innan och Pete var inte heller helt felfri. Båda bjöd på en oerhört skön show och bra wrestling fast man såg att dem hade ont. Pete satte in några fina olika sadistiska böjningar utav armar och fingrar. Båda körde dessutom med några trevliga hopp från repen med kraft. Adam Cole vann trots allt till slut och har nu en oerhört lång bältessvit till godo. Välförtjänt om inte annat.

The Fiend mot Daniel Bryan kändes som det skulle kunna bli ett intressant koncept och kanske blev det just bara ett koncept. Nej då det var rätt så bra. Älskar fortfarande The Fiends intro och mystiken som låten samt uppenbarelsen utav The Fiend frambringar. Nu har jag även hört orden Hurt och Heal i låten för första gången varutav det andra trodde jag var kill när jag hörde den för först gången. Annars såg matchen något ut som Bray Wyatts matcher brukar göra som The Fiend. Det började med att han dominerade kraftigt och sedan fick han en hel del stryk för att till slut verka överlägsen. Älskar det ändå på något sätt eftersom han fått till karaktären The Fiend så bra. Älskar hur han studsar upp när han precis blivit nedslagen alternativt får ett slag eller annan attack på sig och ser helt oberörd ut. Det blev ingen överraskning att han skulle vinna denna match som han gjorde men som jag sa att jag gillar det ändå.

Männens Team SmackDown vs. Raw vs. NXT var redan laddad med lite spänningar här och var. Team SmackDown har haft problem med att King Corbin hävdat och tycker att han skall vara lagets kapten. Randy Orton och Ricochet i Team Raw hade spänningar p.g.a. att dem helt enkelt inte gillar varandra och att Ricochet inte vet att han kan lita på Randy. Matchen blev en härlig wrestlingesfest då många utav wrestlarna fick skina och bjöd på häftiga saker. Jag är sjukt imponerad utav Tommaso Ciampa som var helt uträknad för något år sedan och kommit tillbaka efter nackoperation och levererar den wrestling han gör. En utav denna match giganter. På förhand trodde ändå Davve och jag att SmackDown skulle vinna denna mach men att det skulle vara King Corbin som skulle fixa det. Ett tag in i matchen börjar Corbin och Roman bråka men det först efter att Corbin gett sig på Ali för att han stal hans show. Corbin försöker hålla ned Roman efter det slås dem lite och Roman låter Tommaso ha ut STD. Keith Lee från nxt ska också ha krädd. Grym kille med mycket konster för sin kropp. Roman fixar i alla fall segern till SmackDown på slutet.

Kvällens kortaste match blev mellan Rey Mysterio och Brock Lesnar om WWE Championship-bältet och den började med att Brock fullständigt dominerade och det till trots att Rey hämtade sin pinne till vapen. Då han låg och kved som mest med sin pinne kom Dominik in och bad om att han skulle vara barmhärtig mot Rey. Rey attackerade en distraherad Brock och vi fick se en wrestlande Dominik för första gången. Tyvärr så funkade Reys och Dominiks samarbete bara en stund mot Brock som efter en stund tog över igen och kunde försvara bältet. Återigen så var ett segment med Brock ett utav kvällens absolut sämsta. Hela storyn har annars varit bra och jag har gillat den men dem slarvar bort den som fan under PPV:erna. För att höja det så kunde dem ha låtit det fortgå litegrann med att Dominik och Rey samarbetade och kanske ännu mera hade varit nära att vinna istället för att Brock skulle vända på det direkt.

Så blev det då dags för Main-eventet för kvällen mellan Shayna Baszler, Becky Lynch och Bayley. Detta blev en rejäl omgång som jag trodde att Becky skulle ta hem. Det blev en hel del mycket bra wrestling och jag tror att det är den absolut bästa match jag sett med Bayley. Så bra som hon var i denna har hon inte varit på evigheter. Ett tag såg det ut som att Shayna skulle vinna ganska tidigt men det blev inte riktigt så och efter ett tag såg det mer ut som att min tes skulle hålla. Det blev dock Shayna som tog hem det och gav NXT sin 4:e poäng för kvällen. SmackDown hamnade på 2 och RAW 1 poäng. Det var i sin helhet en mycket underhållande PPV och den klart bästa på länge. Klart se värd.




Bilder © WWE
YES! YES! YES!


Årets upplaga av Survivor Series skiljde sig mot tidigare år. Istället för att det bara har varit Raw och SmackDown som mötts så var även NXT med den här gången. Sedan NXT började visas på tv så har showen nästan bara blivit bättre och bättre. Standarden på matcherna är så mycket högre än på både A och B-showerna som varit WWE:s huvudfokus. Men nu ser det ut som att det ändrats en hel del på det och Triple H:s skötebarn har tagit stor plats - och helt rätt känns det! Sedan en månad tillbaka har det varit en invasions-vinkel på samtliga avsnitt av Raw, SmackDown och NXT där wrestlare invaderar varandras shower. Det har bjudits på både promos och matcher som hållit hög klass. Likaså har de vanliga veckoavsnitten av Raw och SmackDown varit klart bättre på senaste tiden med både bättre och längre matcher. Survivor Series som gick på WWE Network i natten till i måndags, den 24:e november i Allstate Arena i Rosemont, Illinois var en av mina absoluta favorit pay-per-views på hela året.

Jag startar med att nämna det negativa. Det var matchen mellan Brock Lesnar och Rey Mysterio. Storyn började i september då Brock attackerade Reys son Dominic som satt i publiken vilket ledde till matchen mellan Dominics gudfader Cain Velasquez på förra PPV:n Crown Jewel (som Richard skrev om här). Vi vet ju alla hur den matchen gick till, en bedrövlig match på runt 2 minuter och där även Rey kom in och hämnades sin son genom att dunka på Brock med en stol. I matchen om WWE Championship-bältet skulle nu Rey och Brock mötas i en No Holds Barred-match där jag hade förväntat mig en längre och bättre match som skulle vara betydligt brutalare än vad den var. Mysterio använder ett järnrör mot Lesnar vilket gjorde att han fick övertaget under en stund. Sonen Dominic kommer även in i ringen med ett järnrör som han slåss med och gör en dessutom en frogsplash på Brock till följderna av en jublande publik. Lesnar lyckas dock avsluta matchen genom en F5 på Mysterio och på så sätt behåller bältet. Brock fick dessutom smaka på ett slag mellan benen från både Rey och Dominic. Fortsättning följer troligtvis. Jag tyckte verkligen om hur Brock sålde sina skador och hur han lämnade ringen, det märks att han har stor respekt för Rey i verkligheten.

Om vi nu backar tillbaka till kickoffen så tyckte jag att Lio Rush (NXT), Akira Tozawa (Raw) och Kalisto (SmackDown) bjöd på en riktigt fartfylld och underhållande Triple Threat-match om NXT Cruiserweight Championship-bältet som Lio nyligen vann och nu fick försvara - vilket han nu också gjorde. I 10-manna Interbrand Tag Team Battle Royal-matchen stod Dolph Ziggler och Robert Roode (SmackDown) kvar som vinnare efter att ha fått ut Angelo Dawkins och Montez Ford (Raw) i The Street Profits. Den matchen bjöd också på skaplig underhållning. Det gjorde även den längsta matchen på kickoffen där The Viking Raiders Erik och Ivar (Raw Tag Team Champions) slog ut The New Days Big E och Kofi Kingston (SmackDown Tag Team Champions) och The Undisputed Eras Bobby Fish och Kyle O'Reilly (NXT Tag Team Champions) i Champions Triple Threat Tag team-matchen. Grafiken för poängtavlan stod nu lika för samtliga brands, alla har 1 poäng.

Kvinnornas 5-on-5-on-5 Women's Survivor Series Triple Threat elimination-match öppnade upp själva huvudshowen. Och vilka team sedan! Team NXT bestod av många personliga favoriter i Rhea Ripley, Bianca Belair, Candice LeRae, Io Shirai och Toni Storm. Jag som höll på Team NXT blev glad då dessa vann efter att Io och Candice tidigt i matchen lämnade ringen efter skador i benen, för att sedan komma tillbaka då NXT låg i underläge med endast den hårda Rhea Ripley kvar. Team Raw som bestod av Charlotte Flair, Natalya, Asuka, Kairi Sane och Sarah Logan och Team SmackDown bestående av Sasha Banks, Carmella, Dana Brooke, Lacey Evans och Nikki Cross bjöd på en riktigt rolig show där medlemarna i lagen inte riktigt kunde samarbeta och komma överens alltid. Det var riktigt oväntat och skoj då Charlotte fick smaka på Asukas green mist som hon spottade i ansiktet på henne. Banks stod kvar starkast och längst mot Ripley men nu när Shirai och LeRae kom tillbaka till en nu buande publik hade hon inte så stor chans längre. Hon gick ner för räkning efter en Riptide från Rhea. NXT plockade kvällens andra poäng på poängtavlan. Sedan jag såg Rhea för första gången i Mae Young Classic 2018 så kände jag på mig att hon skulle bli en kommande stjärna, och gången från NXT UK till NXT gick snabbt, och speciellt att få en så här stor match att vinna mot Banks och andra stora superstars är galet roligt att se. En klar favorit med en cool karaktär som har otrolig karisma redan vid 23 års ålder bådar gott för hennes karriär.

NXT plockade även ett tredje poäng i Champions Triple Threat-matchen mellan Roderick Strong (NXT's North American Champion) när han slog ut AJ Styles (Raw's United States Champion) och Shinsuke Nakamura (SmackDown's Intercontinental Champion) i en rolig och fartfylld match där alla fick skina. Dock sken nog Strong starkast som fick lämna arenan helt Undisputed, även om man nästan kan säga att han stal Styles pin på Nakamura. Den fjärde och sista medlemen i NXT:s Undisputed Era, ledaren Adam Cole mötte Pete Dunne i NXT Titelmatchen. Här körde båda på hårt och Coles fingrar blev misshandlade flera gånger av Dunne. Vinnande ur matchen går Adam Cole och nu har både han och Strong i Undisputed Era vunnit sina respektive matcher vilket publiken verkade uppskatta.

Det har handlat en hel del om psykologi när det kommer till Daniel Bryan sedan han blev The New Daniel Bryan för ett år sedan. Han har inte mått bra psykiskt och tänker att det säkert är likadant med The Fiend Bray Wyatt. Att det är därför han tar till sin andra personlighet The Fiend. Sedan Wyatt attackerade Bryan backstage för några veckor sedan har det byggt upp till den här matchen där Bryan fick chans på en match om Universal-bältet som Wyatt vann under Crown Jewel mot Seth Rollins. Kommer Daniel någonsin att få igång sitt "Yes movement" som han lagt på hyllan, kommer han ens vilja det? Hans promos som en heel, och även så som han har skådespelat sedan dess har varit så sjukt bra enligt mig. Daniel Bryan och Bray Wyatt är två av mina klara favoriter då det kommer till underhållare i WWE. Matchen bjöd på bra underhållning där The Fiend till en början var övermäktig för att sedan tappa och få stryk av Bryan, för att till sist resa på sig igen och avslutningsvis göra sin Mandible Claw på honom. Bryan sträckte slutligen upp sina pekfingrar i luften och skrek "Yes!" på första gången på ett år till en jublande publik som fortsatte med "Yes! Yes! Yes!", det räckte dock inte från att Wyatt gick där ifrån med sin nya favoritleksak, WWE Universal Champions-bältet.

Att Roman Reigns som lagkapten åt SmackDowns lag inte skulle komma överens med King Corbin var rätt så väntat. Eller snarare att det var Corbin som gärna gick in och förstörde för sitt eget lag på egen bevåg. Att han dessutom skulle vara i samma lag som sitt mobboffer Shorty G, som tidigare gick under namnet Chad Gable var extra kul. De övriga i laget var Braun Strowman och Ali, som numera fått tillbaka sitt förnamn Mustafa. I männens Survivor Series Triple Threat Elimination-match mötte de Team RAW bestånde av lagkaptenen Seth Rollins, Ricochet, Drew McIntyre, Kevin Owens och Randy Orton och Team NXT bestånede av lagkaptenen Tommaso Ciampa, Keith Lee, Matt Riddle, Damian Priest och WWE UK Champion Walter. Publiken ropar ljudligt "Walter, Walter, Walter" innan matchen drar igång och innan han väl blir intaggad så slåss Rollins, Ciampa och Braun. Väl inne i ringen så samarbetar Walter med McIntyre för att försöka få ut Strowman, dock dröjer det inte länge innan Walter är ute ur ringen efter ett väldigt gott försök att hålla sig kvar. Detta buade publiken och Corbin bara skrattade. Det var en rockig början av matchen som avslutades med att Keith Lee och Roman Reigns var de sista kvar att kämpa om vinsten åt sig lag. SmackDown plockade sitt andra poäng under kvällen.

Huvudeventet på pay-per-viewen var kvinnornas Triple Threat-match. Raw Women's Champion Becky Lynch mot NXT Women's Champion Shayna Baszler mot SmackDown Women's Champion Bayley. Hela den här matchen har byggts upp väldigt snyggt och proffsigt med invasionsvinklarna i avsnitten. Intervju-segmentet med Becky där Shayna kom in och utmanade henne, attacker från Shayna på Bayley under SmackDown och avsnittet dagarna innan på NXT där Bayley gav tillbaka. Allt har känts stort och viktigt. Nu när Bayley dessutom har sin nya personlighet så körde hon lite fulare än vanligt vilket var skoj att se, speciellt då publiken blev irriterad och började bua. Tjejerna gick in hårt och till en början dominerade Baszler. Becky och hon kämpar på med sina specialattacker utan att någon gav upp. I slutet av matchen vinner Baszler genom att hon gjorde en Kirifuda Clutch på Bayley som tappade i mattan. Becky var inte speciellt nöjd efter Shaynas vinst och vinnande poäng till NXT och ville visa vem som är The Man! Hon attackerade Baszler vid kommentat-orernas bord som båda två kraschade igenom, men mest ont hade NXT:s Champion. Becky stod kaxigt med armarna utsträckta och visade stor pondus. Ett grymt avslut på en grym match och en riktigt underhållande PPV. Att NXT var med gjorde allt så mycket mer spännande och bättre, jag hoppas verkligen att Survivor Series fortsätter i samma tappning nästa år.