Sidor

torsdag 18 juli 2019

Slice (2018) recension


AWESOME!


I Kingfisher går det till Borgmästarval samtidigt som stämningen med spökena, som bor i Ghost Town, blir allt känsligare. Det hela sätts på sin spets då Jacks pizzabud Sean hittas mördad och ryktet går att Werewolf är tillbaka. Kan reportern Sadie lösa gåtan tillsammans med kriminalarna Mike och Bradley eller krävs det nått alldeles extra?

Den här filmen är regisserad utav Austin Vesely, som även spelar Sean, är en skräck-komedi som är oerhört inspirerad utav 70-80-tals B-skräck och agerar väldigt mycket som en sådan. Nog för att det är mycket fokus på humorn i denna film och så vidare värst läskig var den knappast. Den känns lite som House från 1985 fast här är humorn mer påtaglig och det finns nästan alltid tid till något att småskratta åt. Nästan alla karaktärer säger något skumt eller halvkonstigt i nästan varannan minut och det blir mycket att hålla reda på för tittaren. Om dem inte gör det så agerar dem istället lite skumt antingen med någon min eller egen handling. Jag tycker att ljuset är schysst med den lite grynigare skärpan som gör att filmen får en serietidningskänsla och man vill nästan vara med och vända blad själv för att se vad som händer på nästa sida. Lite serie på strävt-papper-skärpa. Effekterna funkar men är inte något märkvärdigt men det känns som att dem är anpassade för att funka i stuket på filmen och då inte hamna utanför sin karaktär.












Handlingen är intressant nog och känns både spännande och underhållande vägen igenom med några små twister här och där. I och med typen utav film och utseendet på den så kan man ta handlingen nästan vart man vill och det ändå skulle funka. Det är dock inget man behöver anpassa till om man inte vill oavsett så räcker det om att man fått ihop den och det tycker jag ändå att dem fått på något sätt. Vissa saker finns med för extra komiska effekter men är det inte sådant man vill ha en i en sådan här film?

Skådisarna då? Jo det finns en hel del utav dem i denna film och jag kommer att stanna vid att säga att alla gör ett bra jobb och sen vidare fokusera på dem som gjorde mest intryck på mig. Will Brill och Tim Decker gör ett trevligt intryck som dem otroligt kufiga poliserna Bradley och Mike. De har nästan precis samma kemi mellan sig som Arthur Blake och Willy Grimes i I Sell the Dead (2008). Det bjuds på konstiga förhörstekniker och slutsatser ur inget. Mycket underhållande. Tillsammans med Paul Scheer som Jack så är dem klart filmens bästa skådisar. Paul levererar en mycket bra egocentrisk, icke omtänksam och jobbinriktad pizzeriaägare med bravur. Zazie Beetz är självklar som den coola, självsäkra och omtänksamme samt målinriktade Astrid. Rae Gray passar mycket väl som den näsvise och nördigt nyfikne reportern Sadie. Vill också nämna Lakin Valdez som den djupe och domedags-profeterande Joe som alltid har något varnande att säga och mycket smått läskigt emellanåt.

Tycker definitivt att man ska se filmen och där i få ett litet break från en massa annan film som görs nuförtiden. Den är underhållande med en hel del slash-detaljer om man så önskar. Ta och se den. 
AWESOME!


Slice är Austin Weselys regidebut när det gäller långfilmer, han har innan denna film regisserat två musikvideos åt den 26-årige amerikanska rapparen Chance the Rapper som här gör sin långfilmsdebut som den mystiske Werewolf, eller Dax som han egentligen heter. Austin själv har skrivit in sig i filmen som knarkaren Sean i några små scener. 

Det går verkligen inte att undgå att filmen flörtar med alla åtskilliga monster- och varulvsfilmer i småhålor som dök upp under 80-talet. Inte minst märker man av det i det snyggt animerade introt innehållande en mystisk person på en motorcykel ackompanjerad av 80-talsdoftande elektronisk musik som drar igång direkt efter en kort scen där man ser ett pizzabud bli mördad. Att 80-talet har varit lite på modet i film- och tv-serievärlden de senaste åren har nog inte någon missat, så varför inte köra vidare på ett koncept som fungerar? Jag klagar i alla fall inte, och det känns som att Austin genuint gillar genren och årtiondet han hyllar med Slice.

Vi introduceras för alla arketyper man kan tänkas se i den här typen av skräck-komedi, och jag är glad över att se en sådan bredd av karaktärer som alla tillför något roligt. Dialogen mellan pizzeriaägaren Jack (Paul Scheer) och hans kollegor är otroligt rolig då han inte är ett dugg brydd över att flera av hans anställda mystiskt har blivit mördade vid sina pizzaleveranser. Han vill ju bara sälja pizza. Den udda borgmästaren Tracy (Chris Parnell) måste hålla tal alltför ofta om alla mord, och han vill ju mest av allt bara måla tavlor föreställande nakna kvinnor. Filmen innehåller som sagt minst sagt udda och komiska karaktärer som dessa där komiska repliker levereras på löpande band, inte minst från polischefen Mike (Tim Decker) och hans kollega Bradley (Will Brill) som det omaka paret som ej kan samarbeta. I en av de få seriösare rollerna ser vi den hårdnackade gangsterbruden Astrid (Zazie Beetz) som vill veta vad eller vem det är som har dödat hennes kille Sean (Austin Weselys). Astrid var även hon anställd på Perfect Pizza Base. Jag tycker att alla gör sina roller bra, även Chance the Rapper är helt okej i sin första roll, om än något träig. Någon som däremot ska vara lite träig i sin roll är den smått nördige och nyfikne reportern Sadie (Rae Gray) som slår följe med Stranger Things Joe Keery som fotografen Jackson.

Nästan som väntat i en retrodoftande b-filmsskräckis så får man medföljande visuella effekter som passar filmer med mindre budget väldigt bra, speciellt då effekterna medvetet nästan ska se fula ut. Fotot är väldigt snyggt och innehåller mycket neonfärger i de mer övernaturliga scenerna och har mycket kontrast och djup i sig i andra. Man märker att det kan ha varit en person som tidigare har regisserat musikvideos som gjort filmen då det läggs mycket vikt på det visuella, både i filmningen och  karaktärernas kläder som är snygga och tidstypiska för 80-talet. Om Austin Wesely regisserar fler filmer så skulle jag skulle inte ha något emot med en till inom genren. Humorn är helt i min smak.