Sidor

måndag 20 maj 2019

Filmer vi inte fick se - Sökarna




Minns ni de där filmerna ni egentligen inte fick se när ni var små, men ändå tittade på? Det skulle jag gissa på att större delen av våra läsare gör. Det fanns något som fascinerade med dessa onda dockor, farliga män och kvinnor som var på omslagen på VHS-filmerna som stod uppradade i den lokala kiosken där filmerna hyrdes.

Man kan nästan tro att jag var inspirerad
av snubbarnas look under den här
perioden. Bara något snällare.
En av filmerna jag och min vän Rickard lyckades hyra som små 9- och 10-åringar var Sökarna. Den var väldigt kontroversiell med sin riktiga före detta fånge Liam Norberg i huvudrollen som den charmige och galna rövsparkaren Jocke. Jag trodde nästan att allt som hände på den lilla tjock-tv'n var på riktigt. Filmat då med en dålig kamera. Samma typ av foto och gryniga bild som Natural Born Killers hade året efter. Det var något jag reflekterade över då jag såg filmen nu igen på Studio S Blu-ray-release för drygt ett år sedan. Språket som användes i filmen hade man hört smått på skolgården, utan att veta vad det betydde. Och det tror jag inte att barnen som sade dem heller riktigt visste. Det man visste var att det var förbjudna ord, och dessa yttrades väldigt mycket av karaktärerna i Sökarna. Snubbarna i filmen kändes farliga. Speciellt då Thorsten Flinck. Men han känns ju å andra sidan nästan alltid farlig. Förutom då han ställer upp i Melodifestivalen. Filmen avskräckte mig från att gå i närheten av gäng bestående av tonåringar, som man fick för sig av att det fanns massor av i det lilla området jag bodde på.

När vi denna sommareftermiddag hade sett klart på filmen så kom Rickards mor hem, och jag var tvungen att bege mig iväg för att äta lunch. Vid lunchbordet hemma så satt jag och tänkte på vad jag just hade upplevt i filmernas värld. Jag kunde inte få ut bilderna och språket ur huvudet. Detta var så klart inget vi berättade om för våra föräldrar, där emot pratade vi om hur häftig filmen var med polarna på skolgårdarna. Det var någonting om "tuttar och blod, och en fisk upptryckt i näsan!". Helt galet att snubben i kiosken lät oss hyra den. Men det var även ett stort problem under video nastys-eran på 80-talet. Glad över att jag fick uppleva filmen är jag. Jag fick ju trots allt se tuttar, blod och en fisk upptryckt i näsan på en riktig fuling. Det har nog format mig till den jag är idag. Ja vi säger så.